Våra projekt och samarbeten
X-MINE
Bergsbrukets framtid i Bergslagen är starkt kopplat till såväl gruvors som teknikutvecklares förmåga att kostnadseffektivisera och utveckla en ekonomiskt och miljömässigt effektivare utvinning av de mineraliska naturresurserna. Bergskraft är därför partner i ett, av EU:s innovationsprogram H2020-finansierat, projekt benämnt X-MINE.
Projektet bedriver forskning och utveckling av ny teknik för analys av borrkärnor och för utveckling av teknik för effektivare sortering av malmkvalitéer och gråberg. X-MINE är ett samarbete mellan organisationer i Sverige, Finland, Polen, Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Cypern, Rumänien och Australien.
Vi ser projektet som en unik möjlighet att revitalisera vårt nätverk såväl inom landet som internationellt och ser stora värden i möjligheten för våra medlemmar och andra intressenter i Bergslagen att tillsammans med organisationer aktiva inom avancerad analys- och processteknik, utveckla skräddarsydda metoder för att effektivisera prospektering och minska gråbergsinblandning.
På sikt förväntar vi oss att projektet skall bidra till lägre kostnad per producerad metallmängd, minskad miljöbelastning från såväl transporter, malmbearbetning som kemikaliehantering samt nya möjligheter till utvinningen av värdefulla grundämnen från såväl jungfrulig malm som från övergivna historiska deponier.
Länk till presentation X-MINE på Future Mine & Mineral 2019. Grand Hotel Stockholm
futuremineandmineral.com
Ett viktigt verktyg för att uppnå vår vision att ”Hållbart bergsbruk skall vara en ekonomisk drivkraft för Bergslagens utveckling” är att bibehålla och öka Bergslagens attraktivitet för prospektering och gruvdrift genom tillgång till information om Bergslagens geologiska förutsättningar och historia. Bergskraft har därför flera fysiska och digitala arkiv.
WeBerGIS – Bergskrafts digitala arkiv
Bergskrafts digitala arkiv med historiska rapporter och kartor tillgängliggörs genom vår tjänst WeBerGIS.
Genom WeBerGIS-portalen kan rapporter, kartor och dokument sökas och studeras gratis online. I den publika delen av WeBerGIS finns 37 900 sidor om Bergslagens geologi, prospekteringsrapporter, industrihistoria, miljöhistoria, analyser, fotografier, gruvkartor och borrkärnekarteringar. Informationen är fritt tillgängligt för forskning, prospekterings- och gruvbolag samt för allmänheten. Stora delar av materialets förlagor utgörs av original och finns inte digitalt tillgängligt någon annanstans.
Mer om WeBerGIS
Läs mer
Totalt har Bergskraft 315 886 skannade bilder varav 214 228 är bildbearbetade (rätade, kontrast- och färgjusterade). Dokumenten (kartor, rapporter och analyser mm) har samlats in (skannats) vid flera olika arkiv runt om i Bergslagen, de viktigaste har varit; Arkivcentrum i Örebro, Örebro Länsmuseum, Fagersta Bruksarkiv, Dalarnas Arkiv, Ljusnarsbergs Hembygdsförenings arkiv, Hörkens Hembygdsförenings arkiv, Hällefors Hembygdsförenings arkiv, Lindesbergs Museums Arkiv, Stripa Gruvas Arkiv, Norbergs Kommun, Ljusnarsbergs kommun samt ett stort antal privata samlingar och arkiv.
Formaten varierar från mindre än A5 till A1 samt en del kartrullar med längder över flera meter. Om alla dokument i det digitala WeBerGIS-arkivet skrivs ut på papper i A4 format så motsvarar det drygt 66 km.
Sökning kan ske med olika kartbakgrund av ett stort antal externa kartskikt, till exempel Bergsstatens skikt om beviljade undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner mm, SGU:s skikt med geologi, jordarter, gruvor mm och Länsstyrelsernas skikt med nationalparker, naturreservat mm.
Stora delar av dokumenten är originalhandlingar som inte publicerats på annat sätt och inkluderar bland annat en stor andel original underjordskarteringar från olika gruvor, analyser av malmprover och malmleveranser, utredningar av produktionsalternativ, gruvplaner, styrelseprotokoll, ritningar på utrustning, anrikningsverk och processcheman mm. Materialet har förutom att vara av stort värde för näringslivet vid prospektering och gruvetableringar i historiska gruvområden samt för myndigheter vid utredningar av gruvrisker eller förorenad mark, också ett mycket stort kultur- och industrihistoriskt värde som spänner över nästan 400 hundra år av Bergslagshistoria.
Bergskraft har fortfarande förhoppningar att arbetet med skanning och registrering av dokument/kartor mm skall kunna återupptas och vi söker resurser för att kunna återuppta insamling och förädling av redan råskannade Bergsbruksrelevanta dokument från de externa fysiska arkiven. Tyvärr har vi hitintills inte kunnat lokalisera någon samarbetspartner med ekonomiska/personella resurser för ett sådant arbete. Tidigare utfördes arbetet i samarbete med kommuner och arbetsförmedling m.fl. institutioner med stor framgång eftersom arbetet med skanning, bildbearbetning, koordinatsättning och registrering av dokumenten i Bergskrafts digitala dokumentarkiv lämpar sig väl i samband med rehabilitering och arbetsträning. De fysiska/digitala förutsättningarna finns/kan relativt enkelt åter sättas i drift, handledningar för arbetet genomförande finns och Bergskraft bedömer att det finns goda utsikter att kunna återrekrytera nödvändiga handledare för en återupptagen registrerings/skanningsverksamhet. Om du är intresserad av det digitala arkivet är du välkommen att kontakta oss!
Bergskrafts borrkärnearkiv
Föreningen har också ett fysiskt arkiv med borrkärnor från Bergslagsområdet som är tillgängliga för prospekteringsbolag och forskare. Syftet med borrkärnearkivet är att locka prospektörer till Bergslagen och att på plats kunna etablera ett samarbete direkt med och mellan olika bolag och aktörer.
Bergskrafts borrkärnearkiv är beläget vid Domargården nordväst om Stråssa i Lindesbergs kommun i centrala Bergslagen. I arkivet lagras borrkärnor i ett kallförråd på standardpallar vilka vid behov transporteras till karteringslokal vid Lovisagruvan ca 2 km från arkivet.
Borrkärnorna är fritt tillgängliga för forskare och prospekteringsbolag mot ersättning för borrkärnehantering och hyra för karteringslokal och ev. utrustning. I samarbete med Lovisagruvan erbjuder Bergskraft en väl upplyst karteringslokal med rullband, pallyft, stereolupp samt tillgång till diamantsåg för provtagning. Det finns också möjlighet att på plats provbereda, krossa och mala prover samt att utföra en snabbanalys av pulver eller stenbitar och borrkärna med EDXRF.
Borrkärnorna är av varierande kvalité då många av kärnarkiven var i kraftigt förfall när Bergskraft räddade borrkärnorna. Det material som finns kvar har som minimum ett känt objekt/plats, borrhåls ID och läsbara djup i lådorna. Vi har inte haft resurser nog att sammanställa en fullständig dokumentation för borrhålens läge, lutning och riktning, men detta kan ofta utläsas från kartor och rapporter i WeBerGIS arkivet, hos Bergsstaten och SGU.
Bergskraft har också för framtida referens bevarat ett relativt stort antal leveransprover av malm från olika i dag utbrutna malmkroppar. Dokumentationen till dessa är begränsad, men då provpåsar är markerade minimum gruva och datum bedömer vi att man i kombination med produktionsrapporter kan möjliggöra geografisk lokalisering av proverna.
Gruvrisker
ALLMÄNT OM GRUVRISKER
Rent generellt kan man säga att det alltid finns en risk att skada sig vid besök vid en övergiven gruva. Olika typer av risker är ofta kombinerade med varandra och finns vid såväl öppna som övertäckta schakt, vid brytningskanter, vid bristfälliga skyddsanordningar (staket, lock) vid sekundärt uppkomna brytningskanter på grund av täkt i upplag eller gruvavfall som vid/i dagbrott och täkter.
Kombinerade risker kan till exempel vara risk för fall, krosskador och nedstörtning i kombination med risk för drunkning. Ytorna runt gruvor ofta mycket hala, ojämna och instabila. Mark har fyllts ut med diverse avfall och skrotsten, stora stenblock har tippats på upplag och ligger inte fast.
Risker relaterade till gruvhål
Gruvhål är övergivna arbetsplatser där skydd för den som besöker platsen sällan finns kvar eller underhålls vilket gör att skyddet för besökare är begränsat. Naturen har i mer eller mindre omfattning återtagit marken och det kan vara svårt att se var risker är dolda.
Gamla schakt kan vara övertäckta med material som när gruvan övergavs var avsett att vara i generationer, men som nu, ruttnat eller vittrat sönder. Konstruktioner av cement och betong har i bästa fall en livslängd på ca 120 år vilket innebär att många konstruktioner redan passerat mer än halva livslängden. Pelare och stöd för taket i gruvgångar vittrar och stödet för bergmassorna upphör succesivt eller plötsligt.
Tjäle och vatten underminerar kanterna runt gruvhål och människan kan påverka miljön utan att känna till på vilket underlag man arbetar.
Ovanjordsgruvor
Ovanjordsgruvor, i dagligt tal kallade stenbrott, dagbrott eller dagöppning, kan vara torrlagda och helt eller delvis vattenfyllda. Där topografin så tillåter är det vanligt att man anlagt gruvgångar som från en slänt ansluter till ett dagbrott eller ett schakt, dessa horisontella gruvgångar som mynnar i fria luften kallas stollgångar.
Vid ovanjordsgruvor finns det ett flertal platser/situationer med risk. Man kan t.ex.
- A1 störta ned från kanten eller belasta marken så att sten rasar ned med fall som resultat.
- A2 befinna sig under stup och rasbranter där sten kan falla ned ovanifrån
- A3 belasta brytningskanter så att ras uppstår och man själv riskerar att falla och om gruvhålet är vattenfyllt drunkna.
- A4 vid bad, kan man frestas att dyka från brytningskanten och slå i botten eller osynliga föremål
A5 vid bad och lek i vattenfyllt dagbrott kan man simma under och utsättas för fallande sten.
Underjordsgruvor
Underjordsgruvor nås via horisontella gruvgångar eller olika typer av schakt. Från schaktet når man genom orter olika brytningsrum där malmen har tagits ut. Brytningsrummen kan ha olika form och storlek och ibland finns det anordningar för att stabilisera tak och väggar.
I/vid underjordsgruvor kan man:
- B1: frestas att gå in i stollar/undersöknings- och brytningsortar och där få fallande sten eller ras över sig
- B2: gå på skyddslock med osäker bärighet över djupa schakt
- B3: belasta mark nära schakt så att ras uppstår
- B4: vistas och belasta mark som underminerats genom underjordsbrytning. Gamla (och för all del även nya) underjordsgruvor kan ”oprovocerat” rasa samman då vittring eller stödstrukturer förlorat sin bärande förmåga, och då speciellt vid tjällossning, förändrad belastning eller vibrationer.
Ras vid gruvhål kan uppstå på grund av t ex: Förändring i belastning, erosion i de lösa jordlagren, tjäle, förändringar i grundvattenytan, rutten eller underdimensionerad stöttande byggnadsstruktur, vittring av berggrunden ovanför underjordiskt brytningsrum mm. Ras kan ske som en våldsam kollaps där taket på ett helt gruvrum störtar inom loppet av några sekunder, timmar eller dagar. Genom raset uppstår ett öppet hål med instabila kanter och ibland med vatten i botten. Risken för allvarliga skador är stor oavsett hur raset sker, men vid krypande ras kan det finnas varningssignaler som kan upptäckas i tid för att utrymma området.
Det finns många exempel på ras de senaste åren, både från Lindesberg (t.ex. Stripa) samt från andra platser i Bergslagen (t.ex. Sala 2012, Norberg 2011, Nyköping 2016, Falun 2017 med flera platser).
Enligt svensk minerallagstiftning har gruvor sedan flera hundra år varit skyldiga att till Bergsstaten lämna in så kallade gruvkartor. Detta har dock oftast inte skett förens en gruva kommit i långvarig reguljär produktion och det är inte alltid gruvkartorna uppdaterats med de senaste årens brytning vid gruvans nedläggelse. För äldre, mindre gruvor saknas ofta gruvkartor, och även för större gruvor kan kartorna ha försvunnit genom århundraden eller så är bevarade exemplar inte kompletta. Vidare är brytning av vissa mineral (t.ex. dolomit, marmor och kalksten) undantagna från kart- och rapportskyldigheten varför det inte finns något/begränsat kartmaterial hos Bergsstaten.
Upplag vid gruvor
Vid brytningen är det inte bara malm som transporteras till markytan, stora mängder ofyndigt berg tas också upp och deponeras i närheten av gruvan. Man deponerade ofta gråberg/varp i närliggande äldre gruvhål tillsammans med annat avfall som uppstod av verksamheten och då organiskt material (t.ex. timmer) ruttnat blir upplaget eller det igenfyllda gruvhålet instabilt.
Det är ganska vanligt att man bedrivit täkt av bergmaterial i gamla upplag och avfallshögar. Genom täktverksamheten öppnas färska rasbranter och skred kan uppstå på grund av belastning och vibrationer från maskiner.
Vid upplag från gruvor kan man:
- C1: beträda upplag som inte är stabila så att skred uppstår
- C2: uppehålla sig, klättra, bygga kojor etc. i upplag av blocksten som inte är stabila med risk för fall, ras och klämskador.
Metals4U
Metals4U – Gruvor och metaller i omställningen till ett hållbart samhälle, en utställning om aktuella fakta och statistik
Förstudien Metals4U pågick mellan mars till september 2020 och finansierades genom Swedish Mining Innovations innovationsprogram för gruv- och metallutvinning, en gemensam satsning från Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Studiens syfte var att ta fram förslag på, och beskriva innehåll och utformning av, en utställning och hur den skulle kunna se ut och vad den bör innehålla, för att på ett neutralt och balanserat sätt beskriva gruvnäringen i Sverige; tillståndsprocessen, markanvändning och hur vi använder våra naturresurser på ett hållbart sätt. Målgruppen för utställningen är barn och ungdomar, men även vuxna besökare engageras och intresserar sig för frågorna – som i många fall är både komplexa och tekniska såväl som känsloladdade.
Fokus för Metals4U är också att försöka hitta sätt att berätta om mineralnäringen i regioner som sedan tidigare inte setts som typiska gruvregioner och där det i flertalet fall uppstått konflikter mellan olika intressen.
Studien leddes av Bergskraft Bergslagen och Georange, med medverkan från Sveriges geologiska undersökning (SGU), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Teknikens Hus i Luleå och Lovisagruvan i Stråssa.
Bergskraft med flera intressenter planerar nu för ett fortsättningsprojekt av förstudien. Fortsättningsprojektet går under arbetsnamnet Metals4U+ och handlar om att skapa miljöer som förmedlar och beskriver mineralnäringen på ett neutralt men ändå tilltalande sätt för unga, så att de får upp ögonen för hur viktigt det är med en hållbar mineralnäring, att det finns en framtid i branschen, hur bred den faktiskt är och hur nära kopplat det är till deras vardag. Tanken med det fullskaliga projektet är att realisera de idéer och tankar som kommit fram i och med förstudien och att skapa geomiljöer (fysiska platser med lokal nutida eller historisk anknytning), med en kompletterande utbildningsdel. Detta kommer att ske genom upprättande av konstverk som relaterar till lokal och/eller regional metall- och mineralhantering samt framtagande av en lärportal med undervisningsmaterial om metaller och gruvbrytning, som ger en allsidig bild av vad vi använder metaller till, hur de utvinns och återvinns, i Sverige och globalt, samt olika frågor som kan vara kopplade till det.