Bakgrund och historia:
Under andra världskriget beslutades det att Sverige skulle producera sin egen olja från skiffer. Alunskiffers bröts i dagbrott och olja producerades genom pyrolys och uppvärmning in situ (Ljungströmsfältet).

De första dropparna producerades 1942 och produktionen avslutades 1966. Avfallet (aska och stybb) deponerades i de utbrutna dagbrotten och på Kvarntorpshögen (44 ha, 40 miljoner m3).

Nutid och framtida scenario: Kvarntorpshögen håller fortfarande mycket hög temperatur (över 500 C), vilket medför att vi i nuläget inte får något lakvatten från högen. I takt med att högen svalnar kommer dock avrinningen att öka. Det är fortfarande oklart hur lång tid denna avsvalning kommer att ta, för närvarande uppskattas det kommer att ta mellan 50 och 100 år.

I högen pågår också oxidation av järnsulfider. Vid denna process bildas syra som gör att pH sjunker. Kombinationen av lägre pH och ökad avrinning kommer innebära att transporten av metaller ut från Kvarntorpshögen ökar väsentligt.

Forskningsstationen:
Den 20:e oktober 2011 invigdes Forskningsstation Kvarntorp. Forskningsstationen är ett samarbete mellan Kumla kommun, Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö på Örebro universitet samt Bergskraft 11.13.

Vid forskningsstationen bedrivs forskning med syfte att kartlägga och få mer kunskap om vilka processer som sker i Kvarntorpshögen, vad som kommer att ske i framtiden och vad man skulle kunna sätta in för åtgärder för att minimera belastningen på miljön.

Forskningen fokuseras på följande:
Övergripande tema:
Utlakning av miljöstörande ämnen

Angreppssätt:
- Förhindra/fördröja/minska utlakning
- Öka utlakning med syfte att fastlägga metaller i filter/utvinning/återvinning
- Behandla lakvatten i reaktiva eller passiva system utan syfte att utvinna/återvinna

Testerna görs huvudsakligen i en större kubikmeterskala för att man ska kunna studera processer som kan tänkas ske i fält. Labskala är bra för att studera tillämpbarhet av en metod, men tar inte hänsyn till exempelvis kanalbildning, flöden och kemiska utfällningar på samma sätt som ett pilotskaletest och förutsägbarheten blir därmed mindre tillförlitlig.